Varför skryt inte är samma sak som personligt varumärke

En krönika i Expressen fick nyligen stor spridning: ”Självsmeket på jobbet är skadligt för alla”. Budskapet var att personer som ligger nära skryt och skrävel premieras professionellt, även om de presterar sämre än sina kolleger. I Fokus svarade Carolina Dahlman med en replik om att jantelagen inte gynnar Sverige. Två läger, två sanningar, och en debatt som missar den egentliga frågan. Skryt och personligt varumärke är inte samma sak vilket är precis den missuppfattningen som gör att så många chefer, konsulter och entreprenörer antingen överdriver på LinkedIn eller undviker att synas alls. Båda strategierna kostar affärer.

Skillnaden ingen pratar om

Skryt handlar om att höja sig själv i stunden medan ett personligt varumärke handlar om vad andra säger om dig när du inte är i rummet. Det är en avgörande skillnad. Skryt är en engångsinsats som kräver ny bekräftelse varje gång när ett personligt varumärke är kapitalet som växer över tid, förutsatt att det du säger och det du gör hänger ihop.
Jag kallar det förtroendekapital vilken är den tillit som i förlängningen öppnar dörrar till uppdrag, kunder och rekommendationer. Förtroendekapital byggs inte genom volym. Det byggs genom konsekvens: att leva som man lär, gång på gång, tills omgivningen slutar ifrågasätta och börjar rekommendera.

Forskningen bekräftar obalansen

Alessandra Sossini, doktorand vid Lunds universitet, forskar på hur anställda navigerar LinkedIn. Hennes slutsats är att många fastnar mellan två krav: att synas utan att uppfattas som skrytsamma, samtidigt som de förväntas representera sin arbetsgivare. Hon pekar särskilt ut Sverige och Schweiz som kulturer där normen mot att framhäva sig själv är starkare än på de flesta andra håll, vilket gör balansgången extra krävande. Läs mer här eller här.

Ett personligt varumärke utan strategi blir antingen tyst eller högljutt. Sällan relevant.

Det är precis det jag möter hos mina uppdragsgivare varje vecka. Ledare och entreprenörer som vet att de borde synas för att attrahera nya kunder, men som drar sig för att det ska tolkas som skryt. Lösningen är sällan att sluta synas utan lösningen är att synas med ett tydligt syfte.
Det är här strategin gör skillnad. Ett starkt personligt varumärke handlar inte om att posta mer utan det handlar om urval: vad du väljer att stå för, vilka sammanhang du syns i och hur konsekvent du är över tid. Mina uppdragsgivare som lyckas bäst är sällan de som postar oftast utan de som postar med störst precision.

Så bygger du förtroendekapital utan att skryta:

● Håll det du lovar. Ett för stort glapp mellan vad du kommunicerar och hur du agerar skapar en förtroendekris, oavsett hur välskrivet inlägget var.

● Var selektiv. Du behöver inte dela allt för att vara autentisk däremot bör du dela det som är relevant för din expertis.

● Tänk långsiktigt. Ett personligt varumärke tar tid att sätta. Kortsiktigt skryt kräver ständig påfyllning medan strategiskt byggande gör tvärtom.

● Låt andra vittna. Rekommendationer och referenser väger tyngre än självutnämnda superlativ, och de bygger förtroendekapital du inte kan skapa själv.

Slutsatsen

Debatten om skryt på LinkedIn kommer att fortsätta, och det är bra! Den tvingar fram en viktigare fråga: vad är det egentligen du vill bli ihågkommen för? Svaret på den frågan, konsekvent kommunicerat över tid, är vad som skiljer ett förtroendekapital från ett tillfälligt skryt.

Vill du veta mer?
Jag hjälper rådgivare, konsulter och entreprenörer att gå från tillfällig synlighet till ett förtroendekapital som håller över tid. Vill du diskutera hur det kan se ut för dig, hör av dig för ett samtal, en föreläsning eller ett workshopupplägg. Kontakta mig här för bokning.